En förkylning har hållit mig i stillhet hela året. Kanske var det stillhetens reflektioner som gav mig insikterna som jag fick under morgonens yoga. Insikterna utvecklas inte till tankar utan brukar bara skölja igenom – men idag väntade ett meddelande från Tomas Lydahl i iPhonen. Vår korrespondens fångade upp det subtila från yogan och slingrade sig in i vår korrespondens.
”Hej Annika! Hur har du det nu för tiden?”
”Allt bättre:). Mötet med dig har hjälpt mig mkt! Men fortfarande finns trötthet och jobbiga dagar. Tänker att känslor o reaktioner bara är filmeffekter ;)”
Det var Tomas Lydahl som sa det där med filmeffekter. Ja – egentligen borde alla som känner att livet kan vara lite deppigt lyssna till en föreläsning av honom. Det var också han som gav mig Michael O Neills bok ”Inifrån och ut”. Att skriva ”mötet med dig har hjälpt mig mkt” beskrev inte verkligheten. Att Tomas delade med sig av sina insikter hade blivit en vändpunkt i mitt liv. Först då började den verkliga förbättringen.
”Härligt att höra! Känslor och reaktioner är bara symtomen av dina tankar för stunden. Om du skriver ner vilka tankar du har när du känner dig nere blir det ganska uppenbart varför du känner dig nere. För vem kan må bra med de tankarna :)”
”Bra ord – är det ok att jag citerar på min blogg någon gång?”
”Absolut!
Folk tror att känslor och reaktioner är bara symtomen av omständigheterna och blir då naturligtvis offer då de inte kan göra mycket åt omständigheterna.
Men när vi förstått att omständigheterna inte kan påverka oss blir livet en underbar spännande resa där vi själva bestämmer vilka upplevelser vi kan få.”
”Så klokt! Känner ibland tacksamhet för allt som varit. Hoppas få de fröna att växa.
”Önskar att 2015 blir ditt bästa år hittills och fyllt av lycka, kärlek och skratt!”
”Tack – Önskar dig detsamma! När jag reflekterade kom jag fram till att jag skulle leta mer skratt och glädje. Medvetet välja vad jag läser och delar på fb. Medvetet välja omgivning. Fokusera på glädje!”
”Det finns inga misstag! De är bara steg som vi behöver ta i livet. Anledningen till att vi kallar dem misstag är för att vi inte förstår att Universum bara visar oss vägen till varför vi är här”
”Så rätt – min älskade säger att Universum var tvungen att få mig att lyssna – att det var dags nu att jag skulle förverkliga min dröm att skriva. Har precis gjort yoga och fick till mig hur jag skulle förändra skrivandet – lustigt att det första jag läser efteråt är ditt meddelande!”
”När du följer och vågar lita på din egen visdom kommer glädje, lycka och skratt automatiskt och är inget vi behöver leta efter. Acceptera nuet som det är för då ser du alla möjligheter som ligger framför dig :)”
”Så rätt!!!! Ska ladda datorn och skriva första texten på det nya redan på tåget!!! Stort tack! Idag var du Universums budbärare för att jag skulle ta budskapet på allvar!”
”Ha det WOW och var rädd om dig”
”:)”
”Acceptera nuet som det är för då ser du alla möjligheter”
Jag fick skjuts till Malmö Triangeln (fastän det vare sig sparade tid eller pengar). Men samtalet i bilen gav mig pusselbitar till en del av skrivandet.
Fortfarande – fastän jag inte är så aktiv på min blogg längre – skriver människor och tackar för att den hjälper dem. Jag har också förstått att många som står inför en skilsmässa hamnar på min sida när de letar svar på frågor.
Fram till nu hade jag inte kunnat få bort känslan av att mitt liv var bortkastat – att allt jag gjort var fel. Men där på yogamattan kom en ny insikt – genom ord kan jag fortfarande hjälpa andra. Tomas Lydahls ord blev en bekräftelse på detta.
Vad är då framgång? Är det bara karriär, stora tillgångar på banken och fina hus som räknas? Eller är det att kunna hjälpa andra, att vara närvarande och leva i nuet. (Ja – nu är det ju inte så att det motsäger varandra – många kan ha både och. Men eftersom jag nu vare sig har karriär, tillgångar på banken eller ett fint hus längre så blev det enkelt och ställa det jag inte har mot det jag faktiskt har. Alla fina ord om att jag varit till nytta någon gång har betytt mer än du kanske tror.) Och just det där med att hjälpa andra blev för mig det finaste måttet på framgång. (Kanske har jag här blivit påverkad av Susanna Alakoskis fantastiska bok ”Oktober i Fattigsverige” som är den första bok jag lyckats sträckläsa sedan sjukskrivningen.)
I bilen fick jag nästa insikt – jag behöver inte göra allt själv. Andra kan få gästblogga på min sida.
Vi får se vad som händer under våren – men jag skulle vilja skapa en helhetssyn kring skilsmässor och andra konflikter där jurister, socionomer, föräldrar och psykologer fick ge sin syn på dilemman som kan uppstå.
Det är en ny tid!
I Paris har människor offrat livet för yttrandefriheten. Det har fått många av oss att reflektera över det fria ordets betydelse.
På FB läser jag inlägg som förstärker främlingsfientlighet. Ord kan användas på många olika sätt. Det är min förhoppning att vi är många som väljer att använda det fria ordet till att göra världen till en bättre plats att leva i.
Vi kan alla börja i det lilla.