Reflektion – ambassadör (154)

Reflektion Redigera inlägg

Gårdagens möte med min bankman var väl både positivt och negativt. Postivt för att de är så tydliga med att de tror på mig. Negativt för det ständiga fokuset på belåningsvärde och blancodelar.

Jag har lagt mer än 2 mkr påombyggnaden av fastigheten. Värdet före ombyggnaden var 1 350 kkr.

Eftersom det är en näringsfastighet kräver Sparbanken Syd att värderingen görs av värderingsinstiutet. De gör en avkastningsvärdering och tittar då på genomsnittshyrorna i Hammenhög och Borrby. För det första finns det inte så många kontorslokaler som hyrs ut i Hammenhög och Borrby. Och skulle det finnas så är jag ganska säker på att inte standarden är i närheten av det kontor vi har. Värderingsinstiutet har i alla fall kommit fram till att marknadsvärdet är 2 mkr efter ombyggnad. Eftersom banken räknar med ett belåningsvärde om 60% kan ni ju själv räkna ut att säkerheterna inte räcker.

Nu är jag lyckligt lottad med snälla föräldrar som hade pantbrev över i sina fastigheter. De har ställt upp med säkerheter om 600 kkr – men säkerheterna räcker trots det inte. Banken har vågat ta en blankodel på 700 kkr i väntan på att Landsbygdsstödet betals ut – men nu behövs ytterligare krediter. De vill att jag ska be mina föräldrar pantsätta ytterligare pantbrev – men det känns inte rätt. Även om jag tror på min affärsidé så vill jag att mina föräldrar ska ha möjlighet att stötta mina syskon också.

Sömnlösa nätter…

Men så kom jag på att även Almi finns. Som tur är har jag sparat lite privat kapital så att jag nog kan klara egeninsatsen.

När jag tittar på det rent objektivt kan jag tycka att det är skrattretande. Här har jag en fastighet i topp skick med en verksamhet som bygger på samma intäkter som de har i storstäderna där lokalerna är avsevärt dyrare… och så ska jag behöva lägga tid på det här!!!

Det är nu tre veckor sedan alla juristerna kom på plats. Jag är imponerad över hur snabbt alla kommit igång. Eftersom jag inte hunnit med i alla ärenden under hösten har alla haft fullt upp att göra. Dessutom är det en väldigt stor inströmning av nya ärenden just nu. Det är märkligt – men just frågan om vi skall få in tillräckligt mycket ärende är inte något som oroar mig… Oron är snarare hur jag ska hinna med att arbeta när jag måste lägga så mycket tid på bankkontakter och upprättande av budgetar.

Ok – försöker hitta något positivt i situationen… Jag har lärt mig en läxa. Vid analysen såg jag att inte hela lividitetsbristen beror på fastigheten. En stor anledning är att Advokatverksamheten binder mycket kapital då vi vanligtvis inte fakturerar förrän ärendet avslutas.

Verkligheten har hunnit i kapp mig. Från och med nu lägger vi om rutinerna och kommer begära förskott på klientmedelskontot och månadsvis a contofakturering i samtliga äreden.

Erfarenhet är en bra lärare som skickar svinaktigt dyra räkningar… i mitt fall i form av sömnlösa nätter och dåligt fokus på det jag skulle ägna mig åt!

Kommentarer