Lycka – ambassadör (151)

Lycka Redigera inlägg

Äntligen! Ljuset har återvänt!

Soluppgång och fågelkvitter i arla morgonpromenad. Solröd himmel i horisonten på vägen hem!

Återigen är känslan påtaglig. Detta är första dagen på resten av mitt liv. Tittar mig i spegeln en extra gång. Återigen den vanliga kostymen med blå skjorta – det som är varumärket. Idag börjar jag Sparbanken Syds tillväxtskola. En utbildning som kommer att pågå under ett år. Känslan är den samma som vid skolstart. Jag tror att den kommer hjälpa mig att ta företaget till nästa nivå. Vi behöver hjälp att strukturera. Just nu lider vi lite av växtvärk. Organisationen har inte hunnit med.

I eftermiddag sänder Radio Kristianstad intervjun.Tyvärr kommer jag inte att kunna höra den förrän efteråt. Mest nyfiken är jag på vad Maud Olofsson kommer att säga.

 

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3742&grupp=9905

 

Intervjun med Advokaten (Advokatsamfundets medlemstidning som skickas till Sveriges alla advokater och biträdande jurister) väckte många tankar.

 

Tittar tillbaka – för fem år sedan bjöds jag på tårta av Centern när jag fick utmärkelsen ”Årets företagarkvinna i Simrishamns kommun”. Samma dag berättade jag i intervjuerna att jag skulle flytta verksamheten till gamla Föreningsbanken i Hammenhög. Det var ett viktigt steg – och en förutsättning för expansion – att lämna hemma kontoret.

 

Ja, det är verkligen mycket postivt som händer. Reflekterade på väg till jobbet. Det allra bästa som hänt är trots allt det samtal jag hade med tonårsdottern i går kväll. Det blev ett klokt och djupt samtal. Som hårt arbetande förälder har jag ständigt dåligt samvete för att jag inte skulle vara en bra förälder. Barnen sköter mycket av markservicen med tvätt, städning och matlagning. Men där i köket, över ett glas vatten efter träningen, sa dottern; ”Ärligt, jag tycker att du har varit en väldigt bra förälder”.

 

Det kvittar vilken uppmärksamhet jag får i media, vilken årsomsättning företaget har eller vilka utmärkelser som utdelas. Det hon sa där i köket är den absolut viktigaste bekräftelsen jag hade kunnat få i livet! De orden kommer jag leva länge på!

 

 

Kommentarer

  • avatar     Anonymous
    Instämmer till fullo med din reflektion re din bekräftelse från din underbara dotter. Mången gång funderat över detsamma som heltidsarbetande ensamstående mamma. Dubbel glädje när det går bra för barna, såväl privat som professionellt, & de utvecklas till sunda, sociala & goda individer rustade & redo att möta vuxenlivet. Önskar Dig allt gott i fortsättningen oxå! Du är en god förebild, ska du veta. Soliga VårKramar, Marie Charlotte
    2011-03-08 kl 11:01          Gilla       Sluta gilla
  • Tack, Marie Charlotte… vet inte vad jag ska svara på dina fina ord…