Förutom att gå hos psykolog har jag utvecklat två egna terapier – cykelterapi och växthusterapi.
Där har jag kunnat låta tankarna passera likt moln på himlen.
Att binda upp tomater och gurka har fått mig att stanna i nuet.
Igår träffade jag Tomas Lydahl. Ett möte som förändrade mitt liv.
Han föreslog att jag skulle förbereda mig för mötet genom att lyssna på det här föredraget. På tåget lyckades jag inte dela det – men nu hoppas jag att det fungerar.
https://www.youtube.com/watch?v=TP3q3C_AmtY
Med anledning av tidigare inlägg vill jag bara förtydliga att jag inte ifrågasätter andras sätt att leva.
Under lång tid har jag anklagat mig själv för att jag inte höll, inte orkade, inte var tillräckligt bra.
Det här är bara min dagbok. Visserligen skulle jag kunna hålla den för mig själv, men då jag hela tiden får meddelanden från människor som skriver hur mycket de uppskattar att få ta del av min resa så fortsätter jag skriva. Jag har förstått att mina texter har hjälpt många.
Tomas Lydahl fick mig att förstå att vi kan välja vilka tankar vi vill ge näring åt.
Nu väljer jag att fokusera på det positiva i mitt nya liv. Med det inte sagt att det gamla livet är fel för andra. Men här och nu har jag ett val – att fokusera på det som är positivt eller att fortsätta se tillbaka och känna mig misslyckad.
När jag är redo kommer jag skriva mer om de insikter Tomas gav mig.
Men den här bloggen kommer inte i första hand. Nu ska jag ta hand om mig själv. Fotvård och sedan tid i växthuset och plocka vinbär. Ett liv som just nu ger mig samma tillfredsställelse som juridiken en gång gjorde.