Det var inte tänkt att jag skulle skriva några sånger – men de bara finns där i mitt huvud.
Psykologen har sagt om jag lägger ner alla vapen kan jag inte bli sårad. Jag ska verkligen hålla en låg profil idag. Talet blir kort – inget lysande… Men åh vad det är frestande. Fan – varför skulle det bli så här. Förbannade depression! Och fan, fan, fan att jag de senaste åren inte orkade vara den förälder jag ville – inte orkade hålla ut hela vägen.
Men – jag lägger texterna här istället så är det kanske någon annan som tar tag i det och sjunger dem för henne.
Påminner mig återigen om att hålla en låg profil. Jag vet hur lätt det är att falla in i gamla hjulspår. Minns fester med improviserade tal och hastigt hopskrivna sångtexter. Faktiskt kan jag riktigt längta efter att få hålla föredrag igen – men det här är inte rätt forum.
mel. Al Capone
För våra tjejer, vi höjer glasen
åh, åh, åh vilket gäng
de festar gärna, uppå kalasen
åh, åh – korta kjolar, höga klackar
På sitt ÖP de kämpat en del
många filmer, foto, texter – sällan fel
För våra tjejer, för våra tjejer – vi höja vårt gla-as!