Vaknar tidigt i Älvdalen (36)

20140512-054712.jpg
Det är som om oron och ångesten försvunnit. Som om alla samtal fått mig att inse att jag duger som jag är. Titel och vad jag gör saknar betydelse. Jag har läst några av de djupaste texterna. De berörde. Nu behöver jag inte publicera dem längre.

Här har jag hittat en glädje. Skrattat. Diskuterat. De här dagarna blev min verkliga vändpunkt. Om du var en av dem som var här ska du veta att våra samtal gav mig ännu mer än samtalen när jag låg inlagd.

Här fick jag ett egenvärde.

Jag har lullat omkring i mina allt smutsigare mjukisbyxor och den gamla grå fleecetröja som jag en gång fick på Sparbanken Syd. 1999 tror jag visst det var. Nu är dragkedjan trasig – men den är lika skön ändå.

Att ni inte blev irriterande på skintossornas släpande ljud. De har nog också gjort sitt. Nergångna, utgångna.

Men ni var lika positiva mot mig ändå. Lyssnade på vad jag hade att säga, mina texter. Inte för att jag var någon att fjäska för, för någon titel – nej, jag trodde er verkligen när ni sa att mina texter var bra – men det var för stort att ta in då och där.

Era ord och texter berörde. Jag kände mig så hedrad av att bli bemött som om jag var på samma nivå som er. Ni som gått skrivarkurser eller redan var författare, gett ut böcker.

Älvdalen hjälpte mig hitta ett nytt engagemang – häxorna.

Människor växer fram i min fantasi. Onda – goda. Relationer, konflikter. Det är så otroligt spännande och jag verkligen längtar tills jag kommer igång att skriva.

Nu har jag bestämt mig – det får vara slut på det utelämnande här på bloggen. Jo – texterna ska jag fortsätta skriva – men inte publicera. I sinom tid kommer de nog till användning i andra projekt. Tack även för den insikten!!!!

Här på bloggen ska jag börja skriva haikudikter – även det en ide som ni gav mig.

Japp – nu upp och packa, äta, städa. Hinner jag fortsätter jag med häxprojektet.

Det borde kännas sorgligt att åka, men jag har redan bokat rummet i november. Målet är att jag ska ha några noveller klara att presentera då.

Än en gång – tack till alla er på Skrivretreaten. Ni har varit helt fantastiska – ni hjälpte mig hitta livsglädjen i mig själv!