För ett år sedan tillbringade min älskade en vecka på dominikanska sjukhus. I Bavaro spelade sjukhusledningen ett skådespel för att få SOS International att betala höga sjukvårdskostnader. Bl a placerades min älskade på intensivvårdsavdelningen i två dygn medan de övertygade oss om att hand tillstånd var livshotande och att han kunde dö när som helst om han inte var under ständig övervakning. (Tidigare blogginlägg hittar du under ”bemötande” i taggmolnet.)
Utlämnande till läkare och trubbel med kontakterna mellan läkarna fick oss att känna maktlöshet innan vi lyckades genomdriva en förflyttning till annat sjukhus.
De där dagarna i Bavaro förändrade mitt liv. I år valde vi en ”semestervecka” på hemmaplan. Tid för långa promenader, bastu och bubbelbad. Men i morgon börjar allvaret igen. Förhoppningsvis ska snart, snart inspirationen till de där blogginläggen också komma.
