Vad händer skulder inte upptäcks förrän dödsboets tillgångar skiftats ut?
Ärvdabalken 21 kap 4 § st 1
Sker bodelning eller arvskifte innan den dödes och boets andra skulder har betalts eller medel till deras betalning ställts under särskild vård, skall bodelningen eller skiftet gå åter.
st 3
Finns egendom som skall lämnas åter inte i behåll, skall ersättning utges för det värde egendomen hade när återgången påkallades, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Uppkommer brist hos någon delägare, skall övriga delägarna täcka bristen med vad de har fått vid bodelningen eller skiftet. Vad som behövs för att bristen skall kunna täckas skall utges av delägarna i förhållande till vad var och en av dem sålunda har fått.
Det innebär att i dödsbon med flera delägare är det viktigt att vänta med att fördela behållningen tills man är säker på att det inte framkommer fler kostnader. En vanlig kostnad är skatt.
Finns osäkerhet om ytterligare kostnader är det bättre att sätta av ett rejält belopp som får fördelas enligt grunden för skiftet när den slutliga skatten fastställts.
Om delägarna misstänker att det kan finnas skulder som inte framkommit i bouppteckningen kan dödsbodelägare ansöka om kallelse på okända borgenärer.