Hittills har jag inte kommit igång med jobbet – skall förbereda en boende, umgänges och vårdnadstvist där vi har förhandling i morgon förmiddag… Sedan skilsmässan mår jag inte bra när jag jobbar med dessa ärenden. Det gör så ont när jag tänker på barnen. Å andra sidan – om jag skulle bli riktigt duktig på det här så skulle jag ju kunna bidra till något väldigt viktigt – att minska konflikterna kring barnen…
Det jag är mest stolt över sedan jag startade företag var en mamma som något år efter umgängestvisten tackade mig för att jag fått föräldrarna att kunna börja prata med varandra och därigenom skapa en god relation som barnet mådde mycket bättre i. När jag kom in i ärendet stod de ute och skrek åt varandra på gatan och kunde över huvud taget inte ha någon dialog.
Ibland tror jag att det är viktigt att gå utanför juridiken och prata mer utifrån hur man skall agera utifrån barnets bästa…