Varenda morgon är en inre strid när en del av mig vill stanna i sängen. Men min vilja är stark och det räcker att jag tittar på några av mina morgonbilder för att jag ska övertyga mig själv om att jag inte vill gå miste om den där stunden.
Robin Sharma förordar en stunds daglig avskildhet. Samma tid varje dag. Och han har rätt. Vi är alla vanemänniskpr och det är på morgonpromenaden mina mest kreativa tankar kommer.
När du överansträngt dig behöver du göra förändringar. Att gå tillbaka till den situation du hade gör dig sjuk igen.
Sedan jag startade företaget har en stor del av min tid ägnats åt konflikter. Den senaste tiden har fått mig att inse att jag inte mår bra av att jobba med konflikter. Kanske beror det delvis på de konflikter jag själv varit inblandad i de senaste åren. Klienternas konflikter väcker minnen som triggar igång saker i mig.
Många av morgonpromenaderna har handlat om hur jag ska kunna försörja mig som advokat utan att jobba med konflikter.
När jag väl vågade säga nej till konflikterna fylldes min kalender snabbt av boutredningar och tider där klienter behövde min vägledning.
Sedan i våras har jag kämpat för att ladda batterierna. Fast egentligen vet jag att just det här kämpandet fördröjer tillfrisknandet. Jag har varit här tidigare. Ulla Sturesson var då mitt stöd och hon lärde mig det mesta om utmattningsdepressioner. Det tråkiga är att sjukdomen gör att du kämpar vidare fastän du egentligen vet att det är fel väg. För att bli frisk måste du helt släppa taget under en tid.
Problemet är bara att då har jag inte något företag att komma tillbaka till.
Så – läkarnas sjukskrivningar skickades aldrig till försäkringskassan.
Äntligen fredag!
Klockan ett ska jag lämna kontoret – det har jag lovat dottern! Det var så länge sedan jag åt korv och potatismos med barnen.
De som blivit mest lidande av min sjukdom är barnen. De förlorade åren kan aldrig tas igen.
