Den 21 november 1999 dog min älskade farmor Greta. Först då insåg jag hur mycket hon betytt för mig. Hon var min dagmamma när min mor arbetade. Tillsammans med min fyraåriga dotter skapade vi en berättelse om min uppväxt. När jag läste berättelsen insåg jag att min barndom var en svunnen tid.
Jag är tacksam för återkoppling. Om någon finner sagan läsvärd lägger jag gärna upp texterna som på en av bilderna.
Annika har en blå cykel med tre hjul. I går cyklade hon hela vägen till farmor och farfar!
Hej farmor, ropar Annika. Var ´Ackels? (Ackels är Annikas farfar. Han heter egentligen Axel, men det är svårt att säga tycker Annika.)
– Han é hos grisarna, svarar farmor Greta. Jag är på väg till hönsen. Ska du hjälpa mig bära korgen?
– Ja, jublar Annika. Hon vinkar till mor och rusar iväg mot hönshuset.
– Farmor, varför stänger du in hönsen på natten?
– Jo, annars kan räven komma och äta upp dem.
– Farmor, varför ger du hönsen snäckskal – det kan man väl inte äta?
– Om hönsen äter snäckskal blir äggskalen hårda. Kan du komma på när det är bra med hårda äggskal?
Annika funderar
– Om man tappar ägget, kanske…
-Jo, då skulle det också vara bra. Fast jag tror att det går sönder ändå. Annars är det väldigt bra med hårda äggskal på påsken. Kommer du ihåg vad vi gjorde i påskas?
Ja, jag målade ägg med vattenfärger. Sedan höll du ett ägg och så slog jag mitt äg mot ditt och då gick ditt ägg sönder. Hade inte den hönan ätit snäckskal?
Farmor skrattar – jag hade kanske tappat det ägget!
– Farmor, får jag plocka äggen idag?
– Ja, men du måste vara försiktig så de inte går sönder.
Greta hjälper Annika öppna luckan till äggen. Där ligger en lång rad av ägg. Några av äggen är nyvärpta och fortfarande alldeles varma. Mycket försiktigt tar Annika upp äggen ett och ett och lägger dem i korgen. Oj, så mycket ägg det blev. Hela korgen blev full!
– Alla hönsen har nog värpt ägg idag, säger Annika.
– Ja, de har nog värpt vars ett ägg idag!
Farfar kommer in och äter frukost. Annika äter skivade ägg på mackan. Farfar och farmor äter kokt ägg med sked.
– Snälla farmor, kan vi inte ha pannkakor till middag idag?
– Jovisst, men vi måste ha kött och potatis först. När jag gräver upp potatis kan du ju samla mask till hönsen.
Farmor gräver upp potatisplantor och Annika samlar potatisarna i en spann. Maskarna ger hon till hönsen.
Farmor häller smeten i plättjärnet. Annika sitter bredvid och tittar på.
”Kan du vissla Johanna, já visst kan já dé” sjunger farmor och så visslar hon.
Annika tycker om när farmor sjunger.
– Farfar, kan du inte sjunga för mig?
– Ska jag ta den om hönsen?
– Ja, gör det!
(Men den här texten kommer en annan dag…)