Den ljumma morgonluften var helt perfekt för ett löparpass. Steget var längre och kraftfullare än på väldigt länge. Känslan av att flyga fram fanns i hela min kropp – och jag bara njöt.
I höst ska jag verkligen ta hand om mig själv. Tillräcklig sömn, ingen oro, massor av frukt och grönt, fiskleverolja, vinäger, kosttillskott. Träning ska prioriteras – morgonpromenader, simning 2-3 gånger i månaden, minst ett – helst två löparpass i veckan. Jag ska pröva den nya träningsformen i skogen som Elin pratade om – och helst få in några gympapass i månaden.
Dagsljus är viktigt – därför kommer jag åka i väg till solen i oktober och januari.
Det är fruktansvärt frustrerande när kroppen blir så nerkörd av infektioner att all ork tar slut. Plötsligt slutade jag bara fungera.
Aldrig mer ska jag köra så hårt! En av mina kollegor sa att jag engagerar mig för mycket. Så har det alltid varit. Jag har svårt att vara lagom.
Därför funderar jag över hur jag kan lägga om mitt liv så att jag kan få ha allt mitt engagemang utan att köra slut på mig.
Det måste finnas något sätt – och jag har en del idéer som jag testar på min omgivning.
Precis som när jag skilde mig 2008 ger jag mig ett år att sörja drömmen och lägga om livet. Ett år att kasta ut det gamla för att lämna plats för något nytt. Ett år av ifrågasättande där jag drar mig undan likt en fjärilslarv i sin puppa.
