Min älskade tar alltid tandkräm på min tandborste när han ska borsta tänderna. I varje handling visar han kärlek och omtanke. Hans sätt att agera får mig att göra mitt yttersta för att han ska ha det bra.
Det är som en god spiral. För varje gång vi träffas har vi det bättre och bättre. Under den tid vi känt varandra har vi inte sagt ett ont ord till varandra.
Jag funderar om det är vår personkemi eller om det är vår insikt om hur lite vi vet om framtiden. Insikten om hur sårbara vi är – att vi måste vara rädda om varje sekund.
Han har suttit bredvid mig när jag feberyr fick dropp. Jag har besökt honom på intensivvårdsavdelningen i Baavaro, full av oro för vad som skulle hända efter de skräckscenario läkarna målat upp.
Vi vet att livet är förgängligt och tar tillvara ögonblicket.
Kontrasten är stor när jag jämför med de konflikter jag dagligen hanterar. Föräldrar som låter barnens uppväxt präglas av osämja – ibland om saker som med mitt perspektiv känns oviktiga.
