Fram till dess att dödsboets tillgångar förts över arvingen/arvingarna är dödsboet en egen juridisk person. Det är dödsbodelägarna[1] tillsammans som företräder dödsboet. Varje dödsbodelägare har vetorätt i beslut som kan uppskjutas. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan de ansöka om att tingsrätten utser en boutredningsman[2]. Boutredningsmannen företräder dödsboet och sköter förvaltningen av dödsboet istället för dödsbodelägarna.
[1] Dödsbodelägarna är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Universell testamentstagare är den som genom testamente får viss andel av dödsboet. ÄB 18:1 ”Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. skall efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägare) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. De företräder därvid dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet. Åtgärder som inte tål att uppskjutas får företas även om någon delägares samtycke inte kan inhämtas.
Har bodelning skett efter arvlåtarens död eller skall bodelning inte ske, är en efterlevande make eller sambo inte dödsbodelägare, om maken eller sambon ej är arvinge eller universell testamentstagare.
Den som har rätt att ta arv eller testamente först sedan en annan arvinge eller universell testamentstagare har avlidit är delägare i dennes bo men inte i arvlåtarens.
Innan testamente blivit ståndande, anses såsom delägare såväl arvinge, vilken uteslutits från arv, som ock den, vilken insatts till universell testamentstagare.”
[2] ÄB 18 kap. Molin & Svensson sid 33 ff