Det finns en bonde inuti mig. Det där tänket att så, låta saker växa för att sedan kunna skörda. Bonden kan se hur det växer och mognar på fälten. Din egen utveckling eller gruppens utveckling syns inte. När vet du att det är dags att skörda?
Kanske är det så att projekt behöver samma tid att mogna som grödor ?
På Sköllen startade vi en process. Varje månad har vi följt upp. Tagit nästa steg. När bonden växtskyddsbehandlat sin gröda har vi diskuterat, delat våra erfarenheter.
På sommaren får grödan växa i fred. Vi har semester. Samtidigt känns det som om det är då det verkliga växandet sker. Solen hjälper till!
Sockerbetorna ska vara uppe till Mårten, den 11 november. I november är det Advokatdagar i Stockholm. All leverans kan inte ske direkt. Lantbrukaren får betalt för att täcka betorna och skydda för frost. Varma dagar måste pressningarna tas av. Där ligger betorna bara och väntar på sin tid. Först i januari/februari får bonden betalt för sitt arbete.
Kanske är det samma sak med företagets utveckling. Jag behöver ha tålamod. Nu växer mina kollegor. Den 5 september kan vi börja skörda, men det kommer att ta tid. När jag åker till Advokatdagarna skall allt vara på plats. Då hoppas jag att vi också ska ha hittat vår administrative chef. Helst någon med internationell erfarenhet av att göra affärer.
Alla våra erfarenheter kommer vi inte kunna tillämpa direkt. Vi får vara rädda om dem och se till att de inte börjar ruttna innan det är dags att börja leverera.
Hoppas, hoppas att vi också får betalt för vårt arbete i februari och kan börja förbereda oss för nästa års grödor!