1) Det kan vara en känslomässig fråga. För många är det viktigt att vara delägare i bostaden.
2) Om Anders är ensam ägare till fastigheten och får dålig ekonomi kan hela fastigheten mätas ut för hans skulder. Äger Bodil hälften av fastigheten kan inte hennes hälft av fastigheten mätas ut för Anders skulder. Däremot kan fastigheten säljas exekutivt – men Bodil har då rätt att få ut hälften av det belopp som återstår sedan lån med säkerhet i fastigheten har betalats.
3) Enligt äktenskapsbalken 12:2 har den efterlevande maken rätt att såsom sin bodelningsandel behålla sitt giftorättsgods. Om Anders har särkullbarn och han går bort först skulle då Bodil kunna säga att hon inte vill göra en bodelning. Direkt efter bodelningen får det inte så stor betydelse. Men det skulle ju kunna vara så att Bodil kommer att ärva pengar efter sina föräldrar. Eller så lever makarna så att Anders svarar för en större del av de löpande utgifterna och att banksparande sker i Bodils namn.
Antag att när Anders avlider äger han hälften av fastigheten som nu är värd totalt 6 mkr, eller 3 mkr vardera. Lånen är lösta. Bodil har förutom fastigheten bankmedel om 3 mkr (bl a ett arv efter sina föräldrar utan villkor om enskild egendom).
Bodil kan begära att som sin bodelningsandel få behålla sitt giftorättsgods. Om vi antar att paret saknar gemensamma barn är arvslotten efter Anders 3 mkr. Om han har testamente kan barnen kräva ut hälften – eller 1,5 mkr. Bodil behåller sina 6 mkr och kan dessutom få 1,5 mkr genom testamentet.
Om paret inte skulle ha gjort någon bodelning under äktenskapet skulle Anders ha egendom för 6 mkr och Bodil egendom för 3 mkr, dvs totalt 9 Mkr. Hon skulle då ha erhållit 4,5 mkr i bodelningen. Barnens laglott skulle då ha varit 2,25 Mkr, dvs 750 kkr högre än om makarna hade gjort en bodelning under äktenskapet.