När jag får ett nytt mål om barn brukar jag börja med att läsa Föräldrabalken 6 kap 2 a§: ”Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid… barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.”
Det bästa för barnet är om föräldrarna kan samarbeta.
Flera advokater har märkt en trend att konflikterna om barnen blir allt djupare.
Jag citerar Karnovs rättsfall från idag;
Konflikt mellan två lämpliga föräldrar föranleder ensam vårdnad
Hovrätten anser, i vårdnadstvist, att båda föräldrarna är lämpliga som vårdnadshavare eller boendeförälder. Det råder emellertid konflikt mellan föräldrarna i framförallt frågan om hur umgänget ska planeras och genomföras. Domstolen anser att en möjlig lösning på konflikterna kring umgänget är att den gemensamma vårdnaden upphör. Eftersom mamman synes vara den förälder som bäst kan tillgodose barnets behov av att kontakten med den andra föräldern får nödvändig struktur och förutsebarhet finner domstolen att mamman ensam ska anförtros vårdanden om barnet.
När två lämpliga föräldrar inte kan komma överens om barnet blir det lite av ett lotteri!
Det bästa vore så klart om föräldrarna kunde enas i frågor som rör barnen. Att inte lägga sina stridigheter åt sidan för att försöka nå lösningar som är bäst för barnet kan leda till att en av föräldrarna mister vårdnaden. Vilken av föräldrarna som ”vinner” vårdnaden kan inte förutses!