Länge har vi advokater klagat på att timkostnadsnormen är för låg.
Timkostnadsnormen bestäms årligen av regeringen och bygger på antaganden om vad det kostar att driva en advokatbyrå, se artikel i InfoTorg Juridik.
Varför är timkostnadsnormen så viktig för advokater? Timkostnadsnormen styr ersättningen i många av ärendena inom humanjuridiken. Affärsjuristerna är däremot inte bundna av någon timkostnadsnorm. Därför kan affärsjurister ofta fakturera arvoden som är tre-fyra gånger högre än timkostnadsnormen. De stora skillnaderna i ersättningsnivårena har gjort att det är svårt att få lönsamhet om man anställer en biträdande jurist för humanjuridik. Risken är stor att det inom några år blir brist på advokater som arbetar inom humanjuridik. Jag anser att det är en fara för rättssäkerheten!
Enkäten (som jag ägnade fredagkvällen åt att börja fylla i) delar upp juristernas arbetsområden enligt följande;
Rättshjälpsområdet (offentligt försvar, rättshjälp, målsägandebiträde, offentligt biträde, övriga områden inom rättshjälpsområdet)
Rättsskydd (familjerätt, civilrätt etc)
Privatfinansierad humanjuridik (exv privat försvarare, testamente, bouppteckningar, bodelningar)
Övriga områden (affärsjuridik, konkurser etc)
Advokatens arvode styrs av timkostnadsnormen både vad gäller rättshjälpen och rättsskyddet. När det gäller rättshjälpen kan dessutom tingsrätten ”skära” i kostnadsräkningen om de anser att advokaten lagt ner för mycket tid. Då har advokaten inte rätt att få ut ersättningen av klienten – så det blir lite av ett lotteri om man ska få ersättning för allt nedlagt arbetet eller inte.
När det gäller uppdragen som offentlig försvarare är ersättningen styrd av brottmålstaxan. Då bestäms ersättningen efter en schablon där förhandlingstiden blir avgörande. Taxorna i mindre mål är så snålt tilltagna att det i regel inte ens finns utrymme att träffa klienten om man skall få en rimlig ersättning. Dessutom inkluderas restid under en timme i schablonersättningen. Det innebär att det blir ännu sämre lönsamhet för en advokat utanför domstolsorten.
Privatfinansierad humanjuridik är inte styrd av några taxor, men eftersom det är privatpersoner som betalar blir timkostnadsnormen ofta vägledande i enklare ärenden.
Att få en förändring när det gäller timkostnadsnormen är avgörande för om det i framtiden skall finnas advokater på mindre orter. Personligen anser jag att det är viktigt att det finns advokater utanför storstäderna. Att relativt snabbt kunna få tid hos en advokat när det uppstår problem tror jag kan förebygga långa och dyra konflikter. Då ska steget inte vara för stort.
I dag har de flesta advokater alltför hög arbetsbelastning. Tyvärr kan väntetiden därför bli lång. Om inte timkostnadsnormen förändras tror jag att det blir stor brist på advokater som väljer att arbeta inom humanjuridiken.