Idag tog jag paus från skrivandet och gav mig ut i skogen med Tini. Aldrig hade vi trott att vi skulle hitta så mycket kantareller.
Nu ligger kantarellerna på tork förutom ”soppsvamparna” som hamnade i grytan när jag kom ”hem”.
Istället för arbete borde resursuttag beskattas. Tänk om man istället hade tagit hand om skogen som förr. Då tog man de fullvuxna träden och lät de små stå kvar och växa.
Idag ser du skillnad på marken även tjugo år efter avverkningen.
I Tini och hennes systrars skog kan man se spåren av gångna generationers avverkning. Marken är täckt av mossa, lingonris och blåbär. Här och var sticker stubbar upp. Här är gott om kantareller.
På den skövlade marken är stenen uppriven. Där växer inga kantareller.
Min filosofiuppsats på gymnasiet hade rubriken ”Människans förtryck av djuren”. Den finns med mig när jag går i skogen. Nu ska fler älgar skjutas för de skadar nyplanteringar. Vad gav människan rätt att förstöra djurens boplatser?
Länkar
Här kan du se Northbound Journeys fantastiska bilder från Flätfjallen i Dalarna
Som motvikt till allt mat – relaterat jag ständigt omger mig med så är jag glad att jag hittade hit till dig! Kommer absolut läsa mer här inne!
Åh, tack – vad glad jag blir!!!
Här är det ganska blandat – på http://www.cyklat.se följer jag råden om att nischa mig.